Har inte en aning om vad den här lilla nattfjärilen är för någon men den och många andra verkar ta över huset om kvällarna. Just den här hittade jag på badrumsspegeln igår kväll!
Ett tips för utflykt och picknick runt Falkenberg - Halland är Maltkölna. En naturskön plats i Åhs mellan Vessigebro och Sjönevad.
Nuförtiden är det inte många som känner till vad en maltkölna är för något. Men förr var detta en viktig del i bondehushållet - i maltkölnan röktes och torkades malten. Den använde man sedan när man bryggde sitt öl. Det finns inte många maltkölnor kvar, så passa på och titta på denna i Åhs.
Konstnären Alf Johansson har målat denna tavla som sitter vid Maltkölnan i Åhs och som visar hur det kan ha sett ut förr i tiden.
Idag har jag nog städat vår Angora hamster Annabells bur för sista gången. Hon lever väl lite på lånad tid, sover mest, går illa, har fått lite eksem, hör och äter dåligt. Vår dotter Moa som är "matte" till Annabell vill inte att hon ska lida så jag får höra med Leif om vi ska hjälpa henne till sista vilan eller låta tiden avgöra.
Idag hade jag förmånen att åka på ett litet jobb mitt ute i de halländska skogarna. Alltid skönt med miljöombyte och att komma ut från kontoret här hemma. Kameran, min trogne följeslagare hade jag med och passade på att fånga gryningen och den vackra frosten.
Kanske bekant bild för de som har Hallands Nyheter och läste tidningen i onsdags. Själv var jag på minisemester i huvudstaden så hittade denna otroligt läckra ögonblicksbild först idag.
Lite snö i stövlarna får man räkna med när man som jag traskat runt i naturen för att fånga vintern 2011 på bild. Blev många härliga foton, inte minst detaljbilder på frostbitna alkottar och hängen men också en otroligt häftig himmel. 
Men öronen frös jag i varje fall inte om för ryssmössan "Röd Front" i äkta svart kanin inhandlad från "fabrik nummer 3" i St. Petersburg värmer gott i den bitande kylan!
Strålande start på 2011 med solsken och ett ovanligt vackert halländskt landskap som tack vare underkylt regn under nyårsnatten smyckat allt med ett tjockt lager is och kristaller. Och i vinden klingade de istyngda björkarna som små klockor, kändes som om jag färdades genom en av Pushkins fantastiska vintersagor...Kan det bli en bättre start på det nya året än så?
Morgonstund har guld i mun, tja nästan för våra nattliga stamgäster kom på morgonbesök och nu vet vi hur många de är. Rådjursget och hennes tre kid, här på väg att snedda över vår uppfart.
Det är så många matgäster vid fågelboret dygnets alla timmar. Spåren i snön skvallrar om fyrbenta nattgäster som mumsar på äpplen för utan tvekan har snön och kylan fått rådjuren att än en vinter besöka oss. Jag hoppas bara att de inte ger sig på mina unga äppelträd...Har hängt ett par reflexer i träden och hoppas att det räcker för att hålla rådjuren på avstånd.
energi till de små i morgon.
Sorgligt och hjärteskärande!
Helgen som gick bjöd på fantastiskt vackert höstväder och vi fick tid över för en familjeutflykt och grillning i Hölsebökes egen vildmarksby.
Jag hittade ju helt nyligen och i ösregn denna lugna och natursköna plats och lovade mig själv ett snart återbesök.
Dottern Moa hade med sig vännen Gustav och de hade fullt upp med att upptäcka allt och att bygga "fågelbon" av kvistar och bark...Själv gick jag på upptäcksfärd med min kamera och passade på att fånga naturen klädd i sin höstskrud innan allt det vackra fallit till marken. Ca 600 bilder blev det och här är ett litet axplock av dem.
Hölseböke Naturhälsogård ligger mitt i den halländska skogen längs med väg 150 mellan Falkenberg och Torup.
Vet inte hur många hundratals gånger på väg till och från Falkenberg som jag kört förbi den lilla skylten med "Naturreservat" strax vid Dahl utan att ens fundera på att svänga av och följa den lilla grusade vägen.
Det börjar kännas höst i luften och ungarna jublade över att det "regnade löv". En ryggsäck full med diverse pinnar och höstfärgade löv fick följa med hem för att bli kulisser i plastdjurslandskapet...
Mycket att upptäcka och utforska bland alla bäckar, backar, bänkar och buskar. Veckans skyfall gjorde sig påminda där vi halkade runt i lera och den medhavda massäcken satt därför fin fint när krafterna började tryta.
Moa och kompisen Gustav uppflugna på ett vackert höstbord.
Hit återvänder jag nog om ett par veckor när höstfärgerna blivit än mer påtagliga och varför inte en tur till våren när vitsipporna tittar fram!
Är gräset verkligen grönare på andra sidan? Den här kon tycks då ha tagit det ordspråket på största allvar. Vi har i sommar lånat ut våra tomtmarker till betande kor som håller efter marken så att det är någerlunda snyggt och prydligt. Men vårt gräs tycks inte falla denna kossan i smaken...
Men hennes kompisar verkar då inte klaga!
Gräsulv (Macrothylacia rubi)
Större (Allmän) Snabelsvärmare, Deilephila (Pergesa) elpenor
Den här larven höll vi på att cykla över häromdagen, den är helt ogiftig och ska bli en Större (Allmän) Snabelsvärmare, Deilephila (Pergesa) elpenor. En färgglad svärmarfjäril som kan bli upp till 6-8 cm . Jag hade inte en aning om att det finns så många stora och vackra nattfjärilar i Sverige. 
Det är mornar som den här, som den där magiska känslan infinner sig. Jag riktigt känner hur alla myter om älvor, näcken och troll får nytt liv. Jag vaknade kl 04.00 och satte mig på balkongen. Det var fuktigt, lite kyligt och alldeles tyst och stilla....Dimbankarna rullade genom Ätradalen och det var fuktigt, lite kyligt och alldeles tyst och stilla....Vilken underbar morgon! Så började jag nynna på...
