Ännu en soluppgång!

Drömar och vissioner hjälper ödet en bit på traven och det här inlägget handlar lite om ödets krokiga väg och om hur den till synes mest hopplösa dröm kan bli verklighet.

Under mina 13 arbetsår i Ryska St. Petersurg han jag med mycket. Under en period arbetade jag som vice vd på landets första incentive byrå DSR (Destination Service Russia) där jag ansvarade för produktutveckling och avtal med alla leverantörer. En dag var jag ute i Menchikov palatset och rekade inför ett kommande kundevent när jag av en slump stötte på den unga tenoren Sergey Braga. Sergey var där för att prova akustiken inför en liten konsert och han gick runt klädd i jeans och en stor stickad olle och sjöng Puccinis ”Turandot”. Jag hade varit på både Bolshoi Teatern i Moskva, Philamonian och Mariskij Teatern i St. Petersburg en ofantlig massa gånger men aldrig varit så nära en operasångare. Hans sång berörde mig på ett sätt jag aldrig känt förut, jag fick gåshud och tog mod till mig och presenterade mig för honom. Det blev början på vår vänskap och flera gemensamma projekt.

Jag anlitade Sergey många gånger för att sjunga på banketter och andra tillställningar som vårt företag arrangerade. Inte minst på Tsars balen i Katarina den storas palats på nyårsnatten vid Milleniumskiftet. Med tiden började vi även umgås privat. Sergey, hans fru och tre barn levde ett ganska fattigt liv och bodde i en kommunal lägenhet som bestod av ett rum. Badrum och kök delade de med ett flertal grannar. Han hade inte körkort eller bil, ej heller mobiltelefon eller dator.
En gång när Sergey var på besök hemma hos mig berättade han om sin dröm, att någon gång få spela in en egen skiva. Så, en höstkväll i oktober 2000 hade jag en grupp bekanta hemma på middag och Sergey stod för underhållningen. Jag berättade för mina vänner om Sergeys dröm och utan att tveka bestämde de sig för att vara medfinansiärer till skivan om jag tog på mig ansvaret att driva projektet och producera skivan. Sagt och gjort, innan kvällen var slut berättade vi den glädjande nyheten för Sergey och den stackaren svimmade av lycka!
Sedan gick allt mycket fort. Vi anlitade den kända dirigenten Sergei Kalagin från Marinskij Teatern och samt S:t Petersburgs TV och Radios Symfoniorkester. Det blev ett par intensiva dygn och många omtagningar innan allt var klart. Lagom till jul 2000 släpte "Åxman Records" 2000 CD skivor av den unga lovande teroren Sergey Braga. Sergey valde att döpa skivan till Mattinata som betyder soluppgång på Italienska och som dessutom är en av operätterna han sjunger på skivan. Sergey tyckte att skivan var en vändpunkt i hans liv, en riktig soluppgång!

Idag, 10 år senare har Sergey både dator, mobiltelefon, körkort och bil. Familjen har flyttat till större lägenhet och skaffat en liten sommarstuga på landet. Sergey arbetar både för Marinskij – och Bolshoi Teatern och turnerar världen runt.

De 2000 skivorna vi gav ut är sedan länge slut och då jag sitter med rättigheterna har jag en längre tid funderat på att trycka upp en ny utgåva Mattinata för att hedra 10 års jubileet av skivan och via mina föreläsningar kunna fortsätta sprida Sergeys sång och livshistoria. Så i november förra året började jag leta leverantörer och fastnade för Skivfabriken i Falkenberg. I januari var så det första ny trycket av Mattinata klart och jag vill speciellt tacka Ebba på Skivfariken för hennes hjälp och stöd!